Se också på följande länkar till Karl Liljas evenemangsbilder
http://picasaweb.google.com/karl.liljas/Gluntfrossa
http://picasaweb.google.com/karl.liljas/Gluntseminarium
fler avbildningar finns på följande länk: http://www.wennerbergsgarden.se/index.htm

Om Gunnar Wennerbergs-porträtt i Uppsala universitetsbibliotek och andra samlingar
av Nils E. Taube i Symbola litteraria. Hyllningsskrift till Uppsala universitet vid jubelfesten 1927 från universitetsbibliotekets tjänstemän och universitetets boktryckare Almqvist & Wiksells boktryckeri A.-B. Uppsala 1927 (s 231-262)

Sven G. Svenson nämner inte denna uppsats i sin litteraturförteckning.
Där förtecknas 162 avbildningar i olika form av GW. Där ingår 82 teckningar av GW:s ungdomsvän John Georg Arsenius. Denne samlade teckningarna jämte en av honom skriven inledning i en ”ståtlig foliovolym” som han skänkte till UUB (hdskr X 310).  Handskriften utgavs delvis 1924 av Nils Erdmann, som även reproducerade de flesta teckningarna.
Under GW:s livstid målades 10 porträtt i olja och 7 skulpturala avbildningar.

I förteckningen har inte tagits med ett porträtt, som målades efter hans död av Endis Bergström. Porträttet finns i länsresidenset i Växjö. Där upptas inte heller ”den mångfald skulpturer, som tillkommit senare (Teodor Lundbergs staty i Uppsala, Eldhs statyer i Stockholm och Minneapolis, Eldhs herm i Lidköping m,fl.”. (”herm” är ”en fyrkantig stenpelare med huvud, antydningar till armar och vanl. genitalier”)

Avbildningar förvaras i musikhistoriska museet i Stockholm, KB, Västgöta nation U-a, Nordiska museet, Nationalmuseum, Konstnärshuset Stockholm, Riksdagshuset, Uppsala studentkår (i Musicum) samt hos privatpersoner. I förteckningen återges också var avbildningarna reproducerats 1927. Det skulle föra för långt att försöka komplettera med senare reproduceringar.


I AB 22.10.1910 finns en artikel "Wennerbergsstatyn. Och en titt hos Carl Eldh" om planerna att resa Eldhs staty i Stockholm, då den förlorat mot Lundbergs i tävlingen om GW-staty i Uppsala. I SvD samma dag finns en notis om de olika turerna i tävlingen.

Carl Eldhs staty av GW "en ung man stödd på ena armen. Det långa håret fladdrar i vinden, ögonen skådar drömskt i fjärran" står på Kaptensudden ute på Djurgården. (Martin Stugart i DN 18.5.96) (Inte kollat att det finns med i N E Taubes bok, men beskrivningen kan ju ha sitt egenvärde.) Samma staty finns i Lidköping: "Ansiktet är vänt i riktning mot barndomshemmet, den gamla prästgården mitt emot på andra sidan Lidan." (Per Erik Gustafsson, "Wennerberg, Skara och Läckö" i UNT 1.7.88)

Berömda stenansikten i riksdagen. 24 svenskar är har sina porträtt huggna i sten på (gamla) riksdagshusets fasader, s k maskaroner. Arkitekten Aron Johansson kom på idén att göra fasaderna till porträttgalleri. Ornamentsbildhuggaren G F Norling fick uppdraget att skulptera modeller av huvudena, varefter de höggs av Norrtelje Mekaniska Stenhuggeri AB. 1896 kom det kritik från riksdagshuskommittén, som ansåg att de redan klara liknande karikatyrer och som krävde att de som var klara skulle huggas om och att de återstående inte fick var några porträtt. Johansson obstruerade och satte inte bara in sitt eget utan lät t ex Wennerbergs porträtt vara kvar: Nr 2 på nordfasaden mot Norrström. (DN På Stan 1-7 okt 1983, med foto)
 
Wennerbergs monumentet invigt i Skara

På Marumstorget i Skara reser sig nu ett rostfärgar monument i form av ett W till åminnelse av Gunnar Wennerberg (1817-1901). Wennerberg är kanske mest känd som skald och upphovsman till "Gluntarna", men var även lektor vid läroverket i skara under 15 år.

Monumentet som skapats av skulptören Lenny Clarhäll ser ut som ett stort W som i överkant vilar på två uppånervända avlånga trianglar som skall symbolisera kyrkans bägge torn. Ett porträtt på Wennerberg samt lite text finns på den sida som är vänd mot rondellen.

Materialet i monumentet är ett specialstål som för ovanlighetens skull har den lite unika egenskapen att rosta mer och mer ju längre tiden lider, men skall enligt utsago bara bli vackrare och vackrare. Kostnaden för hela kalaset ligger på omkring 350 000 kronor. Ur Hällekis Kuriren [ 2003-07-18 ]

Företalet till denna jubileumsutgåva lyder:
Gunnar Wennerbers odödliga GLUNTARNE har trycks och utgivits från vårt företag, avsedd att tillställas firmans kunder och anställda som en minnesgåva på grund av firmans 75-årsjubileum. Anledningen till att det blev Gluntarne var, att detta dikverk hittills ej varit föremål  för någon konstnärlig utformning. Professor Arvid Fougstedt åtog sig välvilligt och intresserat uppgiften att illustrera detta arbete, vilket vi tacksamt framhålla. Det visade sig sedemera bliva det sista illustrationsuppdrag, han blev i tillfälle att utföra före sin plötsliga bortgång. Dr Einar Malm har granskat korrekturet och skrivit den essay som föregår Gunnar Wennerbergs egen inledning för vilket vi här framföra vårt tack. Vi överlåta nu åt bokens ärade läsare att bedöma resultatet av konstnärens och boktryckarens samfällda strävan att söka skapa en värdig och lämplig inramning till denna diksamling, vars första upplaga utkom för ett hundra år sedan.

Stockholm i oktober 1949, Viktor Pettersons Bokindustri Aktiebolag.

---

---

                   

Övriga teckningar må klickas fram:  ”FLERA ILLUSTRATIONER”

Ur förtalet till en utgåva av Allhems förlag – Atlantis Stockholm;
Gurli Taube: Det Josephsonska bildmanuskriptets öden, Ernst Josephson och Carl Wahlund.
År 1913 publicerade min make, bibliotekarien Nils E. Taube, en artikel i tidskriften svenska hem i ord och bilder rörande professor Carl Wahlunds Tusculum ”Bortom bullret” vid St. Johannesgatan i Uppsala. Om han vid de studiebesök han för detta ändamål gjorde i det Wahlundska hemmet, varvid han rätt ingående noterade de där samlade konstskatterna, också lade märke till de Josephsonteckningar som här presenteras, så nämner han i varje fall ingenting därom i uppsatsen. Antagligen ansåg professor Wahlund, min makes vän och f.d. lärare, vilken vid tiden för besöken ännu var i livet, ej bilderna värda ett omnämnande. Annars hade det ju legat nära till hands att visa dem för artikelförfattaren, för viken de ju måste ha varit av speciellt intresse.
Däremot fäste min man min uppmärksamhet på teckningarna åtskilliga år senare vid ett besök hos hans moster, friherrinnan Astrid Fleetwood på Odensviholm, uti vars ägo de då befunno sig och där de sedan 1913 sovit sin Törnrosa-sömn, tills de nu här tack vare Allhems förlag framläggas för allmänheten. .......
Det var under Jorsphsons tid i Paris som Carl Wahlund lånade sin vän de 150 fr. som Josephson senare gäldade med här föreliggande illustrationer till Gluntarne. ........
Säkrast är att t.v. sätta tillkomsttiden till någon gång under åren 1891-1894.

---

 

---

 

---

Ur Info nr1 2005/2006 från Musikhögskolan i Malmö



Övriga teckningar må klickas fram: FLER ILLUSTRATIONER